Lektörsomdöme utfärdat 2026-11-06

Spökponnyn av Marika Maijala

Finska Maijala har skapat många prisbelönta barnböcker. Spökponnyn handlar om systrarna Lo och Liv som är nyinflyttade på en ö. Det är första kvällen i nya huset, och Lo ska precis sova när hon hör ett ”klippeti klopp” från vinden. Vad kan det vara? En spökponny, säger Liv. Lo ryser, men Spökponnyn är den sötaste och modigaste ponnyn, hävdar Liv. De upptäcker snart att det är grannflickornas käpphästlek de hör. Maijala skriver associativt, troget barnperspektivet: ett hål i yllesockorna beskriver den överväldigande känslan av blyghet som sänker blicken; molnen slukar månen som en pannkaka. Ponnymotivet återfinns på nästan varje uppslag: i tavlorna, på ponnyöverkast och- tröjor, och de bygger en snöponny en eftermiddag när mamma jobbar kväll. Den inre psykologin och fantasin flyttar obemärkt ut i världen, eller snarare flyter samman med den. Gränserna är lika lummiga som illustrationerna i lilablårosa akvarell. Naivt och ostyrigt abstrakt; ibland oklart vem som är vem, vilket öppnar för tolkning och adderar till den drömlika känslan. I det snöklädda ö-landskapet alstrar systerskapet berättelsens värme: ”Vi ska alltid vara tillsammans, eller hur?” frågar Lo när de står och ser ut över de blinkande sjömärkena som verkar flyta samman med stjärnhimlen. ”Det ska vi, säger Liv.”