Lektörsomdöme utfärdat 2026-10-08

Mammut av Eva Baltasar

Mammut är tredje, fristående delen i katalanska Baltasars triptyk (varav tidigare Permafrost och Boulder), översatt av Ellinor Broman. Samtliga kretsandes kring lesbisk kärlek, moderskap, sex och självständiga berättarjag. Mammuts inledningsmening lyder: ”Dagen då jag hade för avsikt att bli gravid fyllde jag tjugofyra år och ordnade en födelsedagsfest som i själva verket var en befruktningsfest.” Befruktningen misslyckas och därefter tar sökandet vid – både efter en man som kan göra henne med barn, men också efter ett meningsfullt liv. Hon vill inte ha något låtsasliv ”Att reducera ett liv till ett Excel-ark kändes som en brottslig handling.” Med sin skruttiga Peugouet drar hon planlöst ut på landet till ett övergivet hus, vars enda granne är en kåt herde. Huvudkaraktären tänker vid ett tillfälle: ”Jag vill bli rammad av livet”. Och hennes landsbygdsflykt är långt ifrån den klichéartade ”flytta ut på landet och bli självförsörjande”-resan som urbana medelklasshipsters företar sig. Hon utsätter sig på riktigt; försätter sig i total avskildhet, säljer sin kropp, och stretar med huset och djuren. Det kompromisslösa handlandet är kongenialt med prosan, vilken Broman klär i en klar och rak språkdräkt som hänsynslöst rycker tag i läsaren. Det är storartat. Efteråt känner man sig helt klart rammad.