Lektörsomdöme utfärdat 2025-06-16

För de redan frälsta av Elis Monteverde Burreau

Monteverde Burrau (f. 1992) är ett välkänt namn på den svenska poesiscenen. Första delen i nya diktsamlingen utgörs av korta stycken avdelade med asterisker, senare blandas kortdikter och enradingar med längre betraktelser. Det är ordvitsigt snabbt – språkets motsägelsefulla strömvirvel slår ideligen undan benen på sig själv. Mångtydighetens ordlekar och intertextualitet är tillskruvat roliga: ”Jag öppnar upp / Nabokovs ryggrad / Med en skalpell / Och hittar fjärilar / I magen, WTF!”. Vardagliga samtidsbetraktelser varvas med omskrivningar av situationist-parollen ”Under asfalten stranden” parat med hatet mot betalda samarbeten för att ibland ogarderat dyka rakt ner i ”jag riskerar aldrig någonting / men jag älskar dig”. Asterikserna inledningsvis skapar ett aforismlikt staccato (likt en nedbantad version av Substack-samlingen som återgavs i ”Ironi för änglar”). Poesin blir något mer ogenomtränglig i sin förkortning, kanske undflyende, men därav överensstämmer den också väl med titeln. Avslutningsdikten – en lista över Burraus olika poetiska jag – publicerades i Aftonbladet i samband med poesidebatten 2024. En poet som är allt, kan också skriva allt – undflyende eller ej – således är de redan insatta kanske den bäst lämpade läsarskaran, eller med Burraus ord: ”All bra konst genom historien skapades för en liten grupp redan / frälsta”.